Blogg

2019-05-06

Uppföljning och kvalitetssäkring – Från framgång till välgång

Uppföljning och kvalitetssäkring – Från framgång till välgång

Uppföljning och kvalitetssäkring – Från framgång till välgång

Sist men inte minst har det blivit dags att prata om det kanske viktigaste, men också mest eftersatta, i en webbplats livscykel: uppföljning och kvalitetssäkring. Eftersom detta är Vizzits expertområde ser vi också ofta vad resultatet av nedprioriterad uppföljning kan bli.

Det är vanligt i många organisationer att man antingen helt eller delvis saknar en rutin för hur man arbetar med uppföljning och underhåll av sin webbplats. Vi ser ofta att man väljer att endast göra sporadiska uppföljningar för att se hur den egna webbplatsen presterar, utan att inse att man då missar de trender och mönster som mer regelbunden uppföljning erbjuder.

Lägg istället upp en rutin för kontinuerliga uppföljningar av era nya funktioner och affärskritiska sidor, som ni tar i bruk direkt när den nya webbplatsen lanseras. Detta resulterar i att ni får tillgång till information om besökstrender och beteenden som är av en mycket högre kvalitet än vad sporadisk uppföljning kan erbjuda. Det lönar sig även att börja mäta statistik omgående när webbplatsen lanseras, så att ni får ut information om besökarnas beteenden så snart som möjligt.

Vi hör ofta att man upplever att man inte har tid för denna typ av underhållsarbete. Denna typ av satsning tar dock ofta upp mindre tid och resurser på sikt än mer sporadisk uppföljning gör, då regelbunden uppföljning låter er fånga upp potentiella problem och möjligheter tidigare. Med det sagt bör man dock vara försiktig med att dra alltför omfattande slutsatser den första perioden efter att man lanserar en ny webbplats. Eftersom besökare måste ändra invanda beteenden kommer det ta ett tag innan de blir bekväma med den nya webbplatsen, vilket på kort sikt kommer resultera i skiftande beteenden och minskad nöjdhet.

För att få ut det mesta av sin statistik behöver man naturligtvis något att jämföra med. Se därför till att den eller de som arbetar med uppföljning har tillgång till tydliga mål mot vilka de kan jämföra uppmätta beteenden. Genom att jämföra önskade beteenden med besökarnas faktiska beteenden, kan ni lättare planera hur ni ska få dem att närma sig varandra. Med tydliga mål och regelbunden uppföljning kan ni garantera att era besökares behov fångas upp tidigt. Ni skapar därigenom rätt förutsättningar för att kunna tillgodose dem mer eller mindre omgående. Genom att arbeta på detta sätt omvandlar ni regelbunden uppföljning till gedigen kvalitetssäkring. Detta är en av hörnstenarna för en kvalitativ och långlivad webbplats.

Avslutningsvis vill vi tacka dig för att du följt den här bloggserien! Vi har valt att ersätta ett par inlägg i bloggserien med detta inlägg för att ta tillvara på önskemål från er läsare, varför serien är något kortare än först annonserat. Vizzit kommer självklart fortsätta blogga om branschen i fristående inlägg. Om du har frågor på något vi pratat om här i bloggen, eller önskar hjälp med statistik, underhåll och uppföljning, hör av dig till oss så hjälper vi dig gärna!

Inga kommentarer än

2019-04-18

Kravspecifikationen – En guide till det välunderbyggda beslutsstödet

blog.series.illustration.part4

Kravspecifikationen – En guide till det välunderbyggda beslutsstödet

Vizzits roll i framtagandet av kravspecifikationen är relativt liten. Vi finns med mest i förstudien, samt i uppföljningsarbetet som kommer efter projektets slutförande. Detta gör dock att vi ser vissa problem som kan uppstå när man missar att planera för uppföljning redan i kravspecifikationen. Förstudiens roll är att ta reda på vad som behöver göras. Kravspecifikationens uppgift att berätta hur det ska göras. Vi vill bidra med några råd som, om de implementeras redan i kravspecifikationen, kommer att spara tid och arbete på sikt.

Vi ser ofta att kunder får problem när det är dags att följa upp sina nya webbplatser efter lanseringen. Man har ofta tillgodosett besökarnas behov, men glömt bort sina egna. Detta visar sig när man vill granska hur de nya tjänsterna fungerar, och inser att man saknar rätt förutsättningar för att kunna mäta dessa.

chart-2785979_1920-blog-mid

Låt oss titta på en typisk situation: Under förstudien har man konstaterat att besökarna saknar att kunna utföra ett ärende direkt på webbplatsen, det vill säga en e-tjänst. Man lägger därför till detta i kravspecifikationen. Men man glömmer ofta att planera för att kunna följa upp resultatet av den nya tjänsten. Ni bygger en e-tjänst för era besökare, och självklart vill ni se hur väl den fungerar. Vizzit kan bidra med mycket data och statistik över era användares beteenden, men det förutsätter att det finns möjlighet att samla in den information ni vill ha. Därför bör ni ta reda på vad det är ni vill mäta när er nya webbplats lanseras, och se till att detta finns med i er kravspecifikation. Med dessa förutsättningar och viss handpåläggning kan Vizzit se till att ni får all den information ni behöver!

Att inkludera denna typ av funktionalitet är inte särskilt svårt. Genom att utveckla denna funktionalitet under projektet får ni tillgång till besöksdata direkt när den nya webbplatsen lanseras. Väljer man att istället vänta med att göra den önskade informationen mätbar, så kommer värdefull data sannolikt att gå förlorad. Som alltid, desto mer ni förbereder, desto mer värdefull information kommer ni ta tillgång till när ni väl fattar beslut. På detta sätt kan ni se om önskade beteenden motsvarar faktiska beteenden direkt när er nya webbplats tas i bruk.

Bloggserien fortsätter i Femte avsnittet: Uppföljning och kvalitetssäkring - Från framgång till välgång, där vi diskuterar vikten av kvalitetssäkra din webbplats, och hur du kan spara både tid och energi i underhållsarbetet.

Inga kommentarer än

2019-04-01

Förstudien, del två – Enkäter, undersökningar och användarupplevelser

Förstudien, del två – Enkäter, undersökningar och användarupplevelser

Förstudien, del två – Enkäter, undersökningar och användarupplevelser

I förra inlägget diskuterade vi hur ett statistiskt underlag för er webbplats kan hjälpa till att lägga grunden för er förstudie. Men samma underlag kan även hjälpa er med intervjuer, enkäter och andra kvalitativa studier som en del av samma förstudie. Låt oss titta närmare på hur det kan vara till hjälp.

Två utmaningar när ni genomför en kvalitativ studie, oavsett om det är enkäter eller intervjuer, är att ställa rätt frågor, och till rätt målgrupp. Man vill inte hamna i en situation där de svar man fått visar sig vara andra än de svar man behöver. Därför är det viktigt att man är säker på vad man vill veta och vem som bör ha svaren, innan man väljer att gå in i en intervju. Vi tror att ni kan ha hjälp av ert statistiska underlag i denna utmaning. Om ni redan tagit fram det statistiska underlaget som vi diskuterade i förra delen av bloggserien kommer ni spara ännu mer tid och resurser.

Det statistiska underlaget ni tagit fram innehåller, som vi tidigare diskuterat, data på beteendemönster, vanor, och målgrupper. Genom att titta på de frågor ni vill ställa, och den typ av information ni vill få fram, kan ni använda er av det statistiska underlaget för att validera eller förkasta tilltänkta frågeställningar. Motsvarar era frågor eller målgrupper det ni identifierat i underlaget? Finns det anledning att tro att ni kommer träffa rätt om ni genomför er tilltänkta kvalitativa studie? Det statistiska underlaget kan inte säga exakt vilka frågor ni bör ställa, men det kommer hjälpa er identifiera vilka av era användares beteenden som är mest relevanta att studera. Det bör påpekas att vissa frågeställningar som innehåller uteslutande mjuka värden inte kan valideras på detta sätt, då de bygger på upplevelser som inte är synliga i statistiken.

statistics-3411473_1920-blog-mid

Se det statistiska underlaget som en slipsten: om ni har en frågeställning som går att vässa med statistik, och sammanför de två, kan ni förbättra era förutsättningar och se till att era frågeställningar blir extra vassa.

Kort sagt: Genom att använda ett statistiskt underlag om era besökare som ni, förhoppningsvis, redan har tagit fram kan ni se till att era kvalitativa analyser har goda förutsättningar för att ställa rätt frågor till rätt personer. Resultatet blir studier som ger er kvalitativa, användbara resultat, som kommer hjälpa ert projekt att träffa rätt.

Bloggserien fortsätter i Fjärde avsnittet: Kravspecifikationen – En guide till det välunderbyggda beslutsstödet, där vi diskuterar hur du kan använda dig av allt det vi diskuterat hittills för att bidra till en träffsäker kravspecifikation.

Inga kommentarer än

2019-03-18

Förstudien, del ett – En förutsättning för ett bra beslutsstöd

Förstudien, del ett – En förutsättning för ett bra beslutsstöd

Förstudien, del ett – En förutsättning för ett bra beslutsstöd

När ni har konstaterat att ert projekt har rätt förutsättningar för att kunna lyckas är det dags att gå lite mer på djupet. Men för att röna framgång med er förstudie, och i förlängningen hela ert utvecklingsprojekt, så kommer ni behöva ett gediget beslutsstöd. Vi ser dock att många glömmer bort något som kan vara en förutsättning för ett lyckat projekt, och samtidigt utgör en av deras viktigaste resurser i förstudien: de egna användarnas beteenden.

En studie av de egna användarnas beteenden hjälper er att lägga en god grund för beslutsfattande. En bristande insikt i hur besökare använder er webbplats, och vad deras syfte med sina besök är, kan däremot leda till att man skapar en webbplats för en målgrupp vars behov man inte tillgodoser.

Genom att titta på insamlad data får ni bland annat möjlighet att utvärdera de mål ni satt för er tidigare webbplats. Det kan mycket väl vara så att en analys av era användares beteenden kommer att påverka hur ni väljer att sätta era mål för den nya webbplatsen. För att öka konverteringsgraden på er nya webbplats är det dessutom viktigt att ni förstår era användares vanor. I den data ni har samlat in om era besökare finns det ni behöver veta för att lyckas med detta!

Om ni går igenom relevant statistik och systematiskt utvärderar mönster och trender i besökarnas beteenden, så är denna typ av analys inte särskilt krävande. Det är dock viktigt att analysen görs i ett tidigt skede i förstudien, då en analys av denna typ kan komma att lägga grunden för resten av förstudiens innehåll och fokus. Genom att inleda er förstudie med denna typ av analys får ni dessutom en bättre grund för er kravspecifikation, som kommer hjälpa era designers och utvecklare att ta fram skisser på en webbplats som tillgodoser just era behov.

Det finns många sätt man kan göra denna typ av analys, och ni måste välja ett som passar just ert projekt och er organisation. Listan kan göras lång, men här följer några exempel på hur ni kan genomföra er granskning:

  1. Sätt en relevant tidsperiod att titta på. Längre är ofta bättre, förutsatt att inga större förändringar har skett på er webbplats som kan påverka besökarnas beteenden.
  2. Identifiera besöksbeteenden. Identifiera trender. Gruppera era användare efter beteende.
  3. Analysera insamlad data. Vilka syften har era besökare med sitt besök till webbplatsen? Hur är de grupperade? Vilka är vanligast?
  4. Sammanställ data, och jämför med interna krav och förväntningar. Vissa krav kommer behöva prioriteras även om de inte motsvarar användarnas beteenden, t.ex. tillgänglighet.

Denna information presenteras sedan i form av beslutsstöd för relevanta beslutsfattare.

En god förstudie stärker både er roll som beställare, och förbättrar sannolikheten att ert projekt uppnår de mål ni satt. Syftet med en webbplats är förvisso att stötta den egna verksamheten, men den är samtidigt till för användaren. En god förståelse för användarnas behov är därför absolut nödvändigt för att kunna göra dem nöjda, och samtidigt uppnå era egna mål. Som en del av förstudien kan det därför vara bra att även göra kvalitativa analyser, något vi kommer diskutera närmare i nästa avsnitt.

Bloggserien fortsätter i Tredje avsnittet: Förstudien, del två: Enkäter, undersökningar och användarupplevelser, där vi tittar närmare på hur ni undviker bristande eller icke informativa svar i era kvalitativa analyser, och ökar sannolikheten att ni får rätt svar på rätt frågor.

1 kommentar VisaDölj
J : "Gör en informativ video presentation ????"

2019-03-04

Rimlighetsstudien – Ett sätt att spara både tid och pengar

Bloggserie – Vägen till framgång: Er nya webbplats

Rimlighetsstudien – Ett sätt att spara både tid och pengar

Vad är en rimlighetsstudie, och hur ska den genomföras? Förenklat är den ett verktyg som hjälper er bedöma om ett projekt har rätt förutsättningar för att kunna genomföras. Rimlighetsstudien tar inte mycket tid, ofta endast några procent av vad förstudien tar, men kan bespara er både tid, pengar, och problem.

Vi har under åren sett kunder gå in i projekt som havererat på grund av otillräckligt förarbete. En bit in i projektet konstaterar man att man inte insett omfattningen av behoven och kraven som ställs på projektet. Resultatet blir ofta att projektet misslyckas, går över tid och budget, eller inte lyckas leverera mot de mål som man föresatt sig.

Så hur genomför man en rimlighetsstudie för att undvika dessa problem? Här är en enklare metod:

  1. Definiera syftet och målen med projektet.
  2. Identifiera de målgrupper som berörs av projektet, och deras behov.
  3. Identifiera de krav ni måste ta hänsyn till, både juridiska och affärsmässiga.
  4. Gör en uppskattning av den kostnad, tid, samt kompetens som kommer krävas för att uppfylla det ni beskrivit i punkt 1 – 3.
  5. Gör en uppskattning av tillgängliga resurser.
  6. Ställ projektkostnaden mot tillgängliga resurser.
  7. Ta beslut om projektets gångbarhet.

Låt oss titta lite närmare på dessa punkter:

1. Definiera syftet med projektet: En förutsättning för att ett projekt ska lyckas är att man vet vad man vill uppnå. För att kunna gå vidare med en rimlighetsstudie är det därför viktigt att man förstår behovsbilden, och vad det är man hoppas lösa. Håll det dock på en övergripande nivå.

2. Identifiera de målgrupper som berörs av projektet: För att förstå vilka behov ni måste tillgodose är det viktigt att förstå vilka era målgrupper för projektet är. Tänk på att målgrupperna inte är homogena, utan att ni måste ta hänsyn till olika grupper med olika behov.

3. Identifiera de krav ni måste ta hänsyn till: Det kommer finnas ett antal olika krav som av ett eller annat skäl måste beaktas. Det kan röra sig om lagkrav, affärsmässiga krav, eller krav som är specifika för att det aktuella projektet ska kunna genomföras. Då dessa ofta inte går att prioritera bort är det viktigt att förstå vilken påverkan de kommer ha på projektets förutsättningar.

4. Gör en uppskattning av kostnad: Gör en överslagsberäkning av vad som krävs för att projektet ska kunna tillgodose samtliga mål, behov, och krav. När du genomfört det här steget har du en uppfattning om vad projektet kommer kosta och kräva i fråga om tid och kompetens.

5. Gör en uppskattning av tillgängliga resurser: Ta reda på vilka resurser som finns att tillgå för projektet. Detta inkluderar såväl pengar som tid och kompetens.

6. Ställ projektkostnaden mot tillgängliga resurser: Själva kärnan i rimlighetsstudien är att kunna avgöra huruvida ett projekt har rätt förutsättningar för att kunna lyckas. Därför ställer ni det uppskattade resursbehovet mot de resurser ni faktiskt har att tillgå, och belyser skillnaden mellan de två.

7. Ta beslut om projektets gångbarhet: Förenklat finns det nu tre vägar att gå:

  • Projektet har rätt förutsättningar för att lyckas, och därför går ni vidare till förstudien
  • Projektet har vissa förutsättningar, men ni måste gå tillbaka till ritbordet och ändra omfattningen
  • Projektet har inga förutsättningar för att kunna genomföras i dagsläget

För er som går vidare med projektet rekommenderar vi en titt på nästa inlägg i serien, där vi börjar titta på hur en förstudie kan genomföras!

Bloggserien fortsätter i Andra avsnittet: Förstudien, del ett: Rapporter, statistik, och slutsatser, där vi kommer diskutera hur en förstudie baserad på er egen data kan förbättra era förutsättningar och öka effekten av era förändringar, samt lägga grunden för ett lyckat projekt.

Inga kommentarer än

2019-02-21

Bloggserie – Vägen till framgång: Er nya webbplats

Bloggserie – Vägen till framgång: Er nya webbplats

Nya lagkrav i form av GDPR och webbdirektivet har gett många organisationer anledning att se över sina webbplatser, och förbereda ändringar i större och mindre utsträckning. Vissa har redan börjat implementera förändringar, men majoriteten står fortfarande i startgroparna. Och det är ju inte så konstigt. För många är förändringarna som behöver göras enorma, och kräver stora mängder tid, resurser, och kompetens.

Så hur ska ni göra för att säkerställa att er nya webbplats lever upp till både krav och förväntningar? Med start om några veckor kommer Vizzit publicera en bloggserie i sju delar, där vi går igenom och hjälper er få koll på utvecklingen av en ny webbplats, från idéstadie till färdig produkt. Detta inkluderar både själva processen, men även tips och råd för att effektivisera kommunikation med utvecklare, och tolka era användares förväntningar.

Serien består av 7 avsnitt, publiceras varannan vecka, och inleds redan om två veckor. De publiceras i följande ordning:

Första avsnittet: Premisser och rimlighetsstudier – Hur du får ut det mesta av dina förutsättningar

Andra avsnittet: Förstudien, del ett: Rapporter, statistik, och slutsatser

Tredje avsnittet: Förstudien, del två: Enkäter, undersökningar och användarupplevelser

Fjärde avsnittet: Kravspecifikationen – En guide till det välunderbyggda beslutsstödet

Femte avsnittet: Uppföljning och kvalitetssäkring – Från framgång till välgång

Har du några frågor, funderingar, eller saker du vill att vi tar upp på bloggen? Hör av dig till Vizzit på info@vizzit.se, eller skriv en kommentar i kommentarsfältet nedan!

Inga kommentarer än

2019-01-28

Konvertera mera – Hur du identifierar flaskhalsar i konverteringsprocessen

Konvertering är kanske det mest branschöverskridande behovet som finns för alla som har en webbplats, oavsett om man arbetar i den privata eller offentliga sektorn. Det inte ovanligt att man spenderar det mesta av sina resurser för att öka konvertering på informations- eller reklamkampanjer och olika sätt att locka fler att besöka webbplatsen. Vi ser dock att många antingen nedprioriterar eller helt glömmer bort att studera konverteringsprocess och förbättra konverteringseffektiviteten av de besökare man redan har. I det här inlägget tänkte vi titta lite närmare på varför inte fler besökare konverterar, och vad ni kan göra för att påverka detta.

Så vad är det som hindrar besökare från att konvertera? Konverteringsprocessen är en komplex fråga som är väldigt webbplatsberoende, men det finns vissa vanligt förekommande hinder som hindrar en besökare från att slutföra en konvertering. Så låt oss titta lite närmare på hur vi identifierar dessa flaskhalsar, och vad de kan bero på.

Förenklat kan vi dela in flaskhalsar i tre olika kategorier:

  • Tekniska – Flaskhalsar som är resultatet av begränsningar i tekniken som ligger bakom webbplatsen
  • Designmässiga – Flaskhalsar som är ett resultat av icke användarvänlig design
  • Innehållsmässiga – Resultatet av förvirrande, otydligt, eller bristande sidinnehåll

Tekniska flaskhalsar är en av de mindre vanligt förekommande flaskhalsarna, och brukar mestadels vara ett resultat av en suboptimalt konfigurerad webbserver eller om webbplatsen har enormt hög belastning under korta perioden. Detta kan leda till att besökare inte kommer åt sidorna de behöver för att kunna konvertera, alternativt att det tar för lång tid och de tröttnar och ger upp. Se över historiska laddtider för era sidor, och se om det finns några sidor eller perioder som sticker ut. Om så är fallet, titta närmare på dessa; vad hände då, hur ser konverteringen ut under perioden, och hur troligt är det att det kommer hända igen?

Designmässiga flaskhalsar, däremot, är de som förekommer oftast, och är i regel lättare att åtgärda. Identifierar ni ett stort bortfall av potentiella konverteringar, men ser ingen teknisk anledning för varför besökaren inte konverterar? Då är det vanligtvis en designmässig flaskhals som ställer till problem.

Några vanligt förekommande designmässiga flaskhalsar är:

  • Ologiska menyer och sidstruktur – Besökaren hittar inte rätt, och väljer att avsluta sitt besök.
  • Bristande information till besökare – Som besökare vill man ofta veta vad som förväntas innan man inleder en konverteringsprocess. Om jag ska gå igenom en flerstegsprocess, men inte vet hur många steg den har, vad stegen handlar om, eller var jag befinner mig, finns risken att jag tröttnar och ger upp.
  • Bristande funktionalitet – Funktioner centrala för konvertering lider av brister, t.ex. lösenord till användarkonton tar lång tid innan de levereras (nya eller återställda), problem med användarinloggning, strul med varukorgsfunktioner (om sådan finns), bristande sökalgoritm i interna sökfunktioner, etc.
  • Inkonsekvent design – Olika sidor har olika struktur, layout, eller navigation, vilket gör att besökaren får svårt att hitta rätt, eller känner sig förvirrad eller vilsen, och därför ger upp.
  • Överdriven komplexitet – Rör framför allt ansökningar, formulär, betalfunktioner och dylikt, som innehåller fler steg och kräver mer information av besökaren än vad som är strikt nödvändigt. Detta är ett otroligt vanligt sätt att gå miste om konverteringar; se mindre till vad ni vill ha, och mer till vad besökaren är villig att göra för att konvertera.

För att undvika designmässiga flaskhalsar och optimera konverteringsprocessen från denna infallsvinkel, gör såhär: Börja med att se över exakt var i konverteringsprocessen potentiella konverteringar försvinner. Var lämnar besökare webbplatsen? Om de har påbörjat en konverteringsprocess, vilka steg är överrepresenterade bland bortfallet (det finns nästan alltid ett eller två)? Titta på stegens besökstid. Överger man sidan fort, eller stannar de länge? Ett kort besök talar ofta för att sidan i sig skrämmer bort besökaren (t.ex. genom mängden av information som efterfrågas), medan ett längre besök kan vara ett tecken på att besökaren är förvirrad eller inte vet hur denne ska gå vidare (t.ex. att instruktionerna är otydliga, eller att informationen som begärs av besökaren är för komplex). Titta gärna även på sidfrekvens; är det så att man som besökare kommer tillbaka till ett steg eller början av konverteringsprocessen, men ändå inte konverterar? Se då över var man kommit ifrån innan, och vad man som besökare behöver för att gå vidare.

Hand i hand med designmässiga flaskhalsar finns de innehållsmässiga flaskhalsarna. Dessa kan vara svårare att mäta, då det är svårt att veta exakt vad i innehållet på en sida som ställer till problem (eller om det är fler olika faktorer som påverkar olika besökare, med samma resultat). Det bästa mätvärdet är snittiden som läggs på att besöka en sida, och att identifiera konverteringssidor med avvikande värden. Detta kan dock, som nämnt ovan, även bero på designmässiga problem, vilket är varför det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser. Det kan också vara värdefullt att se över hur pass väl uppdaterade kritiska sidor är, och se till att information på dessa är aktuell och relevant, samt även framstår som aktuell (t.ex. om en sida innehåller korrekt information men inte uppdaterats på länge, uppdatera den ändå, så att besökaren kan se att informationen är aktuell).

Några vanligt förekommande innehållsmässiga flaskhalsar är:

  • Dåligt namngivna menyer – Menyval vars namn inte speglar det förväntade innehållet på sidan i fråga (t.ex. ett menyval med titeln ”Sociala hjälpmedel”, som sedan innehåller länkar till chattverktyg).
  • För mycket text och/eller bilder på en sida som inte kräver det – Detta frustrerar eller förvirrar besökaren, som då väljer att avsluta sitt besök.
  • Förvirrande eller inkorrekt information – Gäller även föråldrad information, när instruktioner eller uppmaningar inte reflekterar de system som besökaren försöker använda, eller gör så att besökaren hänvisas till fel tjänster eller irrelevant information.
  • Dåligt uppdaterad information och brutna länkar – Det finns få saker som får besökare att överge en sida så fort som länkar som inte fungerar. Många utgår då från att sidan man försöker nå inte finns över huvud taget, istället för att söka efter den på annat sätt.

Vi vill vara tydliga med att statistik och teknisk information aldrig kan säga exakt varför en besökare väljer att inte konvertera; det kan endast hjälpa oss att identifiera potentiella problem, så att vi kan arbeta vidare därifrån. Är det så att ni identifierat tydliga flaskhalsar, men förändringar inte verkar påverka utfallet, så kan det vara värt att ta kontakt med ett urval av besökare och undersöka vad som får dem att lämna sidan utan att konvertera. Om än vi nämnt några av de vanligaste anledningarna till att man inte konverterar ovan, så finns det lägen då skälet är en kombination av många olika faktorer, eller tredjepartsfaktorer som kan vara svåra att förutse, vilket en besöksintervju eller enkät kan ge svar på.

Några allmänna råd att ta med sig för att undvika de vanligaste (och enklast åtgärdade) flaskhalsarna är:

  • Se till att all information är aktuell, relevant och tillgänglig
  • Utgå från besökarens situation, inte era egna önskemål, när ni bygger en konverteringsprocess
  • Kontrollera att alla centrala funktioner är stabila och funktionella, och övervaka dem för att upptäcka eventuella problem

Och kom ihåg: varje besökare är inte nödvändigtvis en potentiell konvertering, så sätt realistiska mål för er själva.

Har du frågor om flaskhalsar i konverteringsprocessen, eller har du några tips på andra sätt att identifiera eller undvika problem i denna process? Maila oss på info@vizzit.se, eller skriv en kommentar i kommentarsfältet nedan!

Inga kommentarer än

2019-01-07

Årets mest efterfrågade rapport: Årsrapporten – Tips & råd

Jul och nyår har passerat, och vi tar nu de första stegen in i det nya året. Med det kommer även årets förmodligen mest efterfrågade rapport: årsrapporten, rapporten som ska berätta hur det gått för webbplatsen det senaste året. Vissa vill även se hur arbetet hos redaktörer och innehållsansvariga gått, och lämna över rapporter till chefer, ledning, styrelse eller CIO inför bokslut. Många hör av sig till oss och vill ha hjälp med vad man ska tänka på och ha med i rapporten, så i år vill vi dela med oss av lite tips och råd till alla våra läsare. Så utan vidare omsvep: Nu kör vi!

En rapport byggd på dessa råd kommer innehålla det mesta du behöver, även om den inte nödvändigtvis är perfekt. Dessa tips och råd kan användas som en 7-punkters checklista:

checklista-img

Nedan följer en detaljerad beskrivning av varje punkt:

  1. Vad är rapportens syfte och målgrupp?
    Dessa två frågor bör du ställa dig innan du börjar skriva: Vad är syftet/målet med rapporten, och vem/vilka är rapportmottagarna? Var koncis, och fokusera på läsarens situation.
  2. Inled rapporten med en sammanfattning
    Inled rapporten med en kort sammanfattning av dess resultat. Har ni mål uppsatta, presentera även dem här.
  3. Använd de tre viktigaste nyckeltalen
    Det finns tre nyckeltal som är mest centrala för att bedöma hur en webbplats presterar: sidvisningar, besök, samt ensidesbesök:

    Sidvisningar visar webbplatsens trafikvolym, och gör det lätt att se förändringar i hur välbesökt sidan är. Detta nyckeltal bör användas tillsammans med nyckeltalet besök.

    Besök visar hur många gånger er webbplats blivit besökt under den givna perioden. Vi rekommenderar att man jämför trender för sidvisningar och besök, då sidan kan ha haft färre sidvisningar men fler besök, eller vice versa.

    Ensidesbesök anger hur många av de som besökt er webbplats som endast tittat på en enda sida, och sedan lämnat webbplatsen. Ensidesbesök kan vara både positiva och negativa, beroende på orsak och vilka sidor som besökts.

    Tips och råd

    Undvik att använda nyckeltalet ”unika besökare”, då sättet det mäts på är oerhört opålitligt, vilket gör det missvisande som nyckeltal.

    Ett tips är att inkludera en nyckeltalstabell för den aktuella perioden, som ger läsaren en överskådlig bild av förändringar i besöksbeteenden under det gångna året.

  4. Sätt siffror i sammanhang och redogör för trender
    Genom att presentera siffror i ett sammanhang med tillhörande utveckling (t.ex. ”Vi hade 83 741 besök förra året, jämfört med 74 489 besök året dessförinnan, en positiv utveckling på +12 %), blir det tydligt för läsaren hur hemsidan presenterat under den aktuella perioden, samt att det bidrar till en inblick i pågående trender. Du kan med fördel även tydliggöra trender och utveckling genom grafik, t.ex. som stapeldiagram med en månatlig nedbrytning.
  5. Mer fokus på affärskritiska sidor, mindre fokus på startsidan
    Cirka 70 % av besökare till en webbplats kommer inte via startsidan, utan anländer direkt till undersidor. Därför rekommenderar vi att ni fokuserar på era affärskritiska sidor. Om trafiken till webbplatsen som sådan minskat, men de affärskritiska sidorna fått ökad trafik, så kan det vara en positiv trend även om den övergripande statistiken kan tyckas negativ. Vi rekommenderar även att man följer upp affärskritiska sidor kontinuerligt under året.
  6. Viktiga händelser och påverkansfaktorer
    Ta upp viktiga händelser och faktorer som kan komma att påverka statistiken för det gångna året. Dessa kan delas in i två områden:

    Externa faktorer
    Externa faktorer är de som kommer utifrån, som organisationen inte har någon påverkan på. Exempel på externa faktorer är:

    • Ändrad sökbarhet via t.ex. Google, som resultat av större förändringar på webbplatsen.
    • Säsongsbaserat besöksbeteende. Detta går ofta att förutse, men vissa faktorer kan komma att påverka detta (t.ex. en ovanligt varm sommar).
    Interna faktorer
    Interna faktorer är förändringar som skett från er sida och som påverkar besöksstatistiken. Exempel på interna faktorer är:

    • Ändrat antal dokument på sidan (kan leda till ändrat antal besök, vilket inte måste vara negativt).
    • Ombyggnad eller större förändringar av webbplatsens utseende eller innehåll. Inkluderar ofta ett förändrat antal sidor på webbplatsen. Detta kan vara ett resultat av externa faktorer såsom lagändringar (t.ex. GDPR).
    • Lansering av nya tjänster och funktioner.
  7. Knyt ihop rapporten
    Knyt ihop rapporten med slutsatser. Till skillnad från sammanfattningen i inledningen kan du här med fördel motivera och förklara de slutsatser som presenteras. Har ni mål för webbplatsen, inkludera dem här och redogör för deras uppfyllelse och vilka faktorer som påverkat dessa.

Vårt sista, och kanske viktigaste, råd till dig som ska sammanställa en årsrapport är: låt inte årsrapporten vara din enda rapport. Arbeta kontinuerligt med era siffror under årets gång; gör löpande uppföljningar och granskningar av hur er webbplats mår. Detta gör det lättare för dig att följa upp insatser med redaktörer och överordnade, men ger dig även mer underlag när det är dags för årsrapporten. Det blir då enklare att inkludera tillfälliga faktorer som kan ha påverkat er statistik, men som kan vara svåra att dra sig till minnes upp till ett år efter att de uppstod.

 

Har du några tips och råd för hur man skriver en bra årsrapport som du vill dela med dig av? Har du några frågor på de rekommendationer vi gett ovan, eller något annat du vill dela med dig av? Skriv gärna en kommentar i kommentarsfältet nedan, eller maila oss på info@vizzit.se!

 
Inga kommentarer än

2018-12-17

Nästa generation av webbanalys, tankarna bakom

Den här gången vill vi bjuda med er på en resa som skiljer sig lite från vad vi brukar diskutera. Vi vet att många är nyfikna, och därför vill vi att ni ska få veta lite mer om vår tekniska sida: Vizzits utvecklingsteam.

Vizzit handlar, nu och alltid, om att göra saker användarvänliga och effektiva. För kunder, analytiker, utvecklare, det spelar ingen roll. Vår vision och de utmaningar vi står inför är det som motiverar allt från backend till systemarkitektur och design. Precis som våra kunders behov hela tiden förändras, så växer kontinuerligt förväntningarna på morgondagens webbanalys. Vi arbetar konstant med att förekomma våra kunders behov, och utveckla system som både stöttar dessa behov, och minskar avståndet mellan system och färdiga analyser. Därför är ”AI”-inspirerade systemlösningar väldigt viktiga för oss, då de hjälper oss att tillhandahålla svar på frågor innan våra kunder ens ställer dem.

computer-1245714_1280

Så vilka utmaningar erfar den som arbetar som utvecklare på Vizzit? En av våra utvecklare sade att ”Om det är något man lär sig fort inom den här branschen, så är det att ingen webbplats är den andra lik”. Och visst kan det finnas likheter mellan webbplatser, men då det finns stora variationer i vilka systemlösningar våra kunder använder sig av, måste vi ta hänsyn till att de använder sig av olika dataformat. Då de även använder olika metoder för att skicka in data till Vizzit, måste vi ta höjd för att data kommer finnas i olika variationer av format och flödestyper. Som svar på detta använder vi oss av så kallad ”dataflow programming”, som gör det möjligt för oss att ta emot data både batchvis i filpaket, och i live-form. Sedan standardiserar vi denna data så att vi enkelt kan använda den i våra egna dataflöden. Därefter aggregeras denna data på ett sätt som gör att vi kan leverera den i form av, för kund, användbar information genom våra tjänster och verktyg. Detta gör att våra verktyg kan användas oavsett systemkombination.

Vi arbetar dessutom med väldigt stora mängder data. Det handlar om cirka en miljard datapunkter, varje dag. Vi behövde således välja ett programmeringsspråk som är/har:

  • Lättanvänt
  • Enkel syntax
  • Kan hantera stora mängder data (och snabbt!)
  • Flexibelt
  • Avancerat utan att vara komplicerat
  • Stöd eller förutsättning för modulär utveckling

Med dessa kriterier föll valet naturligt på Python 3 som programmeringsspråk för vårt system. Python uppfyller de behov och krav vi har, och är dessutom ett av världens snabbast växande språk. Visionen vi har för vårt system har därtill många likheter med Pythons filosofi för arbete i moduler.

För våra databaser valde vi PostgreSQL som språk, då det följer SQL-standarden till en högre grad än många andra SQL-språk, och dessutom var det snabbaste språket på att hantera de mängder data vi arbetar med, enligt våra egna benchmarks.

Vårt val av systemarkitektur motiverades av möjligheten att kunna reagera snabbt på nya behov och önskemål från våra kunder, skalbarhet, hög stabilitet, och resurssnålt underhåll. Ett system byggt på mikroprocesser gör detta möjligt. Denna typ av systemarkitektur gör det även smidigare att automatisera och sköta underhåll, genomföra eventuell felsökning, och utveckla nya moduler och funktioner, både för nya och existerande verktyg.

Det råder inga tvivel om att vi har många spännande idéer och intressanta utmaningar framför oss. Samtidigt är det mer stimulerande än problematiskt, enligt utvecklingsteamet. ”Det handlar om att gilla problemlösning. Man får arbeta med kreativa lösningar där man är med från koncept till leverans. Det gör att man blir mer involverad i hela processen, från backend till frontend. Det bidrar till en givande arbetsmiljö där man snabbt utvecklas.” Och det är exakt så här vi vill ha det. Vi vet, utan tvivel, att alla våra medarbetare har bra idéer och förslag på unika lösningar, och kan tänka utanför ramarna.

Det här är en kortare inblick i Vizzits utvecklingsarbete och designfilosofi, och vi hoppas att den har gett dig en idé om hur vi arbetar och tänker.

Är du nyfiken på att höra med om hur vi arbetar, eller är du rentav intresserad av att bli en av oss, tveka inte att höra av dig! Du kan antingen ringa Ulf Risberg på 08 - 545 888 60, eller maila oss på jobs@vizzit.se!

Vizzit  
Inga kommentarer än

2018-11-19

Jag, Kunden: Utmaningen som beställare

I ett möte med en kund härom veckan kom diskussionen in på beställarrollen och de utmaningar som vår kund stod inför. Ganska omgående fick vi frågan: ”Ni som har kontakt med många olika kunder… har ni några tips på vad man bör tänka på som beställare?”. Sanningen att säga är det inte första gången vi får denna fråga, men vi har märkt att den har blivit vanligare och vanligare. Och svaret är, i all enkelhet: Ja, det har vi.

Som beställare måste man alltid beakta både sin egen situation, den potentiella leverantörens, samt den egna kunden/användarens. Samtidigt sitter man som beställare ofta på mer information och kunskap än man kan tro. Låt oss illustrera:

Kunden i diskussionen ovan fann sig själv i en situation där man hade behov av en ny generation av en extern webbplats som hör till kundens affärsverksamhet. Samtidigt var den nya webbplatsen obruten mark för kunden i fråga, och man upplevde att man saknade mycket av den expertis som krävdes för att avgöra vad sidan borde innehålla. Man valde därför att ta hjälp av sin nya leverantör, som trots allt var ett känt namn på marknaden. De borde, resonerade man, redan ha koll på vad den nya webbplatsen borde innehålla, och vilken information som var viktig. Och visst hade leverantören det; massor av rekommendationer och förslag på innehåll och funktioner delgavs, och det verkade som att leverantören hade bra koll. Allt var frid och fröjd. Eller?

För samtidigt som olika design- och strukturförslag kom från leverantören, så valde kunden att göra en egen genomgång (med lite hjälp och vägledning) av den redan existerande hemsidan. Vi tittade gemensamt på trender och rapporter som redan fanns, och presenterade dessa på ett sätt som gjorde dem lätta att tolka. Vi gick igenom besöksstatistik och analyserade funktioner på webbplatsen, och sammanställde informationen i ett kort och koncist beslutsstöd anpassat till de frågeställningar som kunden framställt. Vi gjorde inget som kunden inte redan hade haft möjlighet till, utan hjälpte dem bara att se nya sätt de kunde använda den information de redan hade.

På mindre än två dagar, från start till mål, hade vi gemensamt tagit fram ett beslutsstöd specifikt för kundens situation. Om än det inte krävde att kundens kravspecifikation skrevs om från grunden, bidrog det till förändringar som kom att påverka kundens syn på sitt eget behov. Man kom att inse att man själva faktiskt hade många av de svar man vänt sig till leverantören för att få.

Den här berättelsen, om än sann, kan låta lite som en moralkaka. Men faktum är att vi hittills aldrig haft en kund som, när de vänt sig till oss eller en annan leverantör för hjälp, inte visat sig underskattat sin egen tillgång till information och beslutsstöd. Fördelen med att äga sin egen data är att nästan alla svar på frågor om besöksbeteende och trender finns i den egna organisationen.

I sin enkelhet kan man säga att ingen någonsin kommer känna er bättre än ni själva. Detta kan framstå som en plattityd, men faktum är att ni, med er webbplats som hjälp, samlat in förmodligen miljontals datapunkter för era besökares/kunders beteenden, behov, preferenser, trender, och intressen. Ni har ett enormt underlag för beslutsstöd gällande vad på er webbplats som era besökare värdesätter, vad de efterfrågar, hur väl de hittar vad de söker, och till och med vad som saknas. All denna information finns redan på plats. Allt ni behöver göra är att ta fram den.

Sagt i en enda mening: Underskatta inte er själva, och underskatta inte värdet av er egen webbanalys.

Har du några egna reflektioner eller tips till beställare? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan, eller maila oss på info@vizzit.se!

Hälsningar Vizzit

Inga kommentarer än

2018-10-29

Krav och omfattning: Branschens nästa stora utmaning

En tydlig trend breder ut sig på webbanalysmarknaden: efterfrågan på utförliga analyser och rapporter som omfattar ett tvåsiffrigt antal sidor (självklart dubbelsidiga) minskar, samtidigt som efterfrågan på koncisa och väl underbyggda beslutsstöd ökar. Vad beror detta på, och hur ska vi som leverantörer och utvecklare i branschen reagera på denna trend?

Faktum är att denna förändring egentligen består av två olika trender som går hand i hand. Många företag, även de som har interna webbanalysteam (eller annan form av kvalitetssäkringsteam som axlar webbanalytikerns arbetsuppgifter), väljer att lägga mer och mer resurser på underhåll, med ett minskat fokus på utförliga analyser. I sig kan denna trend ses som ett tecken på att efterfrågan på webbanalys minskar. Men om vi tittar på denna sida vid sida med den första trenden vi identifierade, så framträder en helt annan bild: webbanalys är inte på väg bort, men behovet håller på att förändras, och det markant.

insight.dashboard

På ett sätt kan vi säga att marknaden faller offer för sin egen framgång. Fler och fler organisationer och företag har under det senaste decenniet fått upp ögonen för vad webbanalys och närliggande tjänster kan erbjuda den egna verksamheten, och man har med genomförda analyser som stöd implementerat lösningar som visat sig vara både lönsamma och effektiva. Men resultatet har också blivit att fler och fler inser att det inte egentligen är analysen man behöver ta del av: det är slutsatserna, eller med ett annat ord, beslutsstödet. Varför gå igenom en lång och komplex process, eller läsa en detaljerad och komplicerad rapport, när jag kan be min leverantör (extern eller intern) ge mig en 1-2 sidors rapport som helt enkelt sammanfattar det jag behöver veta?

Detta frångår ju självklart inte behovet av att faktiskt genomföra en analys. Men problemet med den här trenden är mer komplicerat än det kan verka vid första anblick. Det räcker inte bara med att sammanfatta innehållet i rapporten på ett par sidor (vilket i sig kan vara relativt svårt, framför allt om man inte är van vid detta). I takt med att fler och fler beställare efterfrågar denna typ av rapport, oavsett om man sitter internt eller externt, ökar vikten av att inte bara förstå beställaren som organisation, utan även beställaren som roll; en webbansvarig och en CFO kommer ha olika förväntningar på en rapport, och ha olika behov i fråga om beslutsstöd.

Utmaningen som branschen står inför är därför tvådelad: Vi måste dels effektivisera vår analys- och arbetsprocess för att säkerställa att vi snabbt och enkelt kan ta fram koncisa och kvalitativa rapporter, samtidigt som vi måste öka vår kompetens inom kravhantering; detta för att både tillgodose, men även förekomma den förändrade behovsbilden hos den som efterfrågar dessa rapporter.

Förändringen inom branschen är ännu inte total, men vi ser att fler och fler aktörer på marknaden efterfrågar denna nya typ av analys med tillhörande rapport, och trenden är tydlig: vi i branschen måste anpassa oss, och det snart.


Hur upplever ni, som leverantör eller som beställare, detta? Dela gärna dina tankar i kommentarerna nedan, eller maila oss!

Hälsningar Vizzit

Inga kommentarer än

2018-10-08

Webbdirektivet: Tillgänglighet och lagkrav, eller ”Bör jag oroa mig?”

23:e september 2018 var deadline för EU:s medlemsländer att färdigställa lagar kring tillgänglighet för webbsidor, som i Sverige tar formen av webbdirektivet. Nu undrar många: ”Hur påverkar det här mig?”

Webbdirektivet i korthet: Ett lagstadgat direktiv med 136 riktlinjer som dikterar hur verksamheter inom offentlig sektor och privata aktörer som tillhandhåller tjänster finansierade med offentliga medel ska utforma webbplatser och digitala tjänster på ett sätt som gör dem tillgängliga för samtliga (i största möjliga utsträckning) användare, oavsett funktionsnedsättningar. Det inkluderar även krav på att besökare/användare ska kunna rapportera problem och brott mot dessa direktiv, och följa upp dessa rapporter. Direktivet gäller för existerande webbplatser från 23:e september 2020, och för webbplatser lanserade efter 23:e september 2018 gäller samma datum 2019 som deadline. Publika appar är undantagna fram tills 23:e juni 2021.

europe-1395916_1920

Om frågorna vi fått är någon indikation är många oroliga över hur detta kommer påverka dem, och vad detta innebär. Detta späs på av att vissa leverantörer av konsult- och IT-tjänster uppmuntrar denna rädsla i förhoppning om att kunna sälja in extra många konsulttimmar. Men hur orolig behöver du vara, egentligen?

Svaret är: Inte särskilt. Ja, det är många saker som ska kvalitetssäkras innan deadline 2020 (eller 2019 i vissa fall), men den övervägande majoriteten av riktlinjerna är både enkla att förstå och implementera; i många fall uppfyller ni förmodligen kraven redan idag (t.ex. alt-texter till bilder, och responsiv textformattering).

Det viktigaste nu är medvetenhet: Ta er tid att sätta er in, både på utvecklar- och chefsnivå, i hur webbdirektivet är utformat och vilka ändringar ni kommer behöva göra för att uppfylla de bestämmelser som innefattas. Om ni redan nu börjar lägga upp en tidplan för hur ni ska uppfylla direktiven, så finns det än så länge gott om tid att klara deadlinen. Vissa kommer behöva göra mer, andra mindre, men än så länge finns alla förutsättningar för att webbdirektivets införande ska sluta på bästa sätt.

För att sammanfatta det hela i en mening: Ni klarar det bra om ni börjar i tid. Och den tiden är nu.

Hälsningar Vizzit

Inga kommentarer än