Blog

2018-11-19

Jag, Kunden: Utmaningen som beställare

I ett möte med en kund härom veckan kom diskussionen in på beställarrollen och de utmaningar som vår kund stod inför. Ganska omgående fick vi frågan: ”Ni som har kontakt med många olika kunder… har ni några tips på vad man bör tänka på som beställare?”. Sanningen att säga är det inte första gången vi får denna fråga, men vi har märkt att den har blivit vanligare och vanligare. Och svaret är, i all enkelhet: Ja, det har vi.

Som beställare måste man alltid beakta både sin egen situation, den potentiella leverantörens, samt den egna kunden/användarens. Samtidigt sitter man som beställare ofta på mer information och kunskap än man kan tro. Låt oss illustrera:

Kunden i diskussionen ovan fann sig själv i en situation där man hade behov av en ny generation av en extern webbplats som hör till kundens affärsverksamhet. Samtidigt var den nya webbplatsen obruten mark för kunden i fråga, och man upplevde att man saknade mycket av den expertis som krävdes för att avgöra vad sidan borde innehålla. Man valde därför att ta hjälp av sin nya leverantör, som trots allt var ett känt namn på marknaden. De borde, resonerade man, redan ha koll på vad den nya webbplatsen borde innehålla, och vilken information som var viktig. Och visst hade leverantören det; massor av rekommendationer och förslag på innehåll och funktioner delgavs, och det verkade som att leverantören hade bra koll. Allt var frid och fröjd. Eller?

För samtidigt som olika design- och strukturförslag kom från leverantören, så valde kunden att göra en egen genomgång (med lite hjälp och vägledning) av den redan existerande hemsidan. Vi tittade gemensamt på trender och rapporter som redan fanns, och presenterade dessa på ett sätt som gjorde dem lätta att tolka. Vi gick igenom besöksstatistik och analyserade funktioner på webbplatsen, och sammanställde informationen i ett kort och koncist beslutsstöd anpassat till de frågeställningar som kunden framställt. Vi gjorde inget som kunden inte redan hade haft möjlighet till, utan hjälpte dem bara att se nya sätt de kunde använda den information de redan hade.

På mindre än två dagar, från start till mål, hade vi gemensamt tagit fram ett beslutsstöd specifikt för kundens situation. Om än det inte krävde att kundens kravspecifikation skrevs om från grunden, bidrog det till förändringar som kom att påverka kundens syn på sitt eget behov. Man kom att inse att man själva faktiskt hade många av de svar man vänt sig till leverantören för att få.

Den här berättelsen, om än sann, kan låta lite som en moralkaka. Men faktum är att vi hittills aldrig haft en kund som, när de vänt sig till oss eller en annan leverantör för hjälp, inte visat sig underskattat sin egen tillgång till information och beslutsstöd. Fördelen med att äga sin egen data är att nästan alla svar på frågor om besöksbeteende och trender finns i den egna organisationen.

I sin enkelhet kan man säga att ingen någonsin kommer känna er bättre än ni själva. Detta kan framstå som en plattityd, men faktum är att ni, med er webbplats som hjälp, samlat in förmodligen miljontals datapunkter för era besökares/kunders beteenden, behov, preferenser, trender, och intressen. Ni har ett enormt underlag för beslutsstöd gällande vad på er webbplats som era besökare värdesätter, vad de efterfrågar, hur väl de hittar vad de söker, och till och med vad som saknas. All denna information finns redan på plats. Allt ni behöver göra är att ta fram den.

Sagt i en enda mening: Underskatta inte er själva, och underskatta inte värdet av er egen webbanalys.

Har du några egna reflektioner eller tips till beställare? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan, eller maila oss på info@vizzit.se!

Hälsningar Vizzit

No comments yet

2018-10-29

Krav och omfattning: Branschens nästa stora utmaning

En tydlig trend breder ut sig på webbanalysmarknaden: efterfrågan på utförliga analyser och rapporter som omfattar ett tvåsiffrigt antal sidor (självklart dubbelsidiga) minskar, samtidigt som efterfrågan på koncisa och väl underbyggda beslutsstöd ökar. Vad beror detta på, och hur ska vi som leverantörer och utvecklare i branschen reagera på denna trend?

Faktum är att denna förändring egentligen består av två olika trender som går hand i hand. Många företag, även de som har interna webbanalysteam (eller annan form av kvalitetssäkringsteam som axlar webbanalytikerns arbetsuppgifter), väljer att lägga mer och mer resurser på underhåll, med ett minskat fokus på utförliga analyser. I sig kan denna trend ses som ett tecken på att efterfrågan på webbanalys minskar. Men om vi tittar på denna sida vid sida med den första trenden vi identifierade, så framträder en helt annan bild: webbanalys är inte på väg bort, men behovet håller på att förändras, och det markant.

insight.dashboard

På ett sätt kan vi säga att marknaden faller offer för sin egen framgång. Fler och fler organisationer och företag har under det senaste decenniet fått upp ögonen för vad webbanalys och närliggande tjänster kan erbjuda den egna verksamheten, och man har med genomförda analyser som stöd implementerat lösningar som visat sig vara både lönsamma och effektiva. Men resultatet har också blivit att fler och fler inser att det inte egentligen är analysen man behöver ta del av: det är slutsatserna, eller med ett annat ord, beslutsstödet. Varför gå igenom en lång och komplex process, eller läsa en detaljerad och komplicerad rapport, när jag kan be min leverantör (extern eller intern) ge mig en 1-2 sidors rapport som helt enkelt sammanfattar det jag behöver veta?

Detta frångår ju självklart inte behovet av att faktiskt genomföra en analys. Men problemet med den här trenden är mer komplicerat än det kan verka vid första anblick. Det räcker inte bara med att sammanfatta innehållet i rapporten på ett par sidor (vilket i sig kan vara relativt svårt, framför allt om man inte är van vid detta). I takt med att fler och fler beställare efterfrågar denna typ av rapport, oavsett om man sitter internt eller externt, ökar vikten av att inte bara förstå beställaren som organisation, utan även beställaren som roll; en webbansvarig och en CFO kommer ha olika förväntningar på en rapport, och ha olika behov i fråga om beslutsstöd.

Utmaningen som branschen står inför är därför tvådelad: Vi måste dels effektivisera vår analys- och arbetsprocess för att säkerställa att vi snabbt och enkelt kan ta fram koncisa och kvalitativa rapporter, samtidigt som vi måste öka vår kompetens inom kravhantering; detta för att både tillgodose, men även förekomma den förändrade behovsbilden hos den som efterfrågar dessa rapporter.

Förändringen inom branschen är ännu inte total, men vi ser att fler och fler aktörer på marknaden efterfrågar denna nya typ av analys med tillhörande rapport, och trenden är tydlig: vi i branschen måste anpassa oss, och det snart.


Hur upplever ni, som leverantör eller som beställare, detta? Dela gärna dina tankar i kommentarerna nedan, eller maila oss!

Hälsningar Vizzit

No comments yet

2018-10-08

Webbdirektivet: Tillgänglighet och lagkrav, eller ”Bör jag oroa mig?”

23:e september 2018 var deadline för EU:s medlemsländer att färdigställa lagar kring tillgänglighet för webbsidor, som i Sverige tar formen av webbdirektivet. Nu undrar många: ”Hur påverkar det här mig?”

Webbdirektivet i korthet: Ett lagstadgat direktiv med 136 riktlinjer som dikterar hur verksamheter inom offentlig sektor och privata aktörer som tillhandhåller tjänster finansierade med offentliga medel ska utforma webbplatser och digitala tjänster på ett sätt som gör dem tillgängliga för samtliga (i största möjliga utsträckning) användare, oavsett funktionsnedsättningar. Det inkluderar även krav på att besökare/användare ska kunna rapportera problem och brott mot dessa direktiv, och följa upp dessa rapporter. Direktivet gäller för existerande webbplatser från 23:e september 2020, och för webbplatser lanserade efter 23:e september 2018 gäller samma datum 2019 som deadline. Publika appar är undantagna fram tills 23:e juni 2021.

europe-1395916_1920

Om frågorna vi fått är någon indikation är många oroliga över hur detta kommer påverka dem, och vad detta innebär. Detta späs på av att vissa leverantörer av konsult- och IT-tjänster uppmuntrar denna rädsla i förhoppning om att kunna sälja in extra många konsulttimmar. Men hur orolig behöver du vara, egentligen?

Svaret är: Inte särskilt. Ja, det är många saker som ska kvalitetssäkras innan deadline 2020 (eller 2019 i vissa fall), men den övervägande majoriteten av riktlinjerna är både enkla att förstå och implementera; i många fall uppfyller ni förmodligen kraven redan idag (t.ex. alt-texter till bilder, och responsiv textformattering).

Det viktigaste nu är medvetenhet: Ta er tid att sätta er in, både på utvecklar- och chefsnivå, i hur webbdirektivet är utformat och vilka ändringar ni kommer behöva göra för att uppfylla de bestämmelser som innefattas. Om ni redan nu börjar lägga upp en tidplan för hur ni ska uppfylla direktiven, så finns det än så länge gott om tid att klara deadlinen. Vissa kommer behöva göra mer, andra mindre, men än så länge finns alla förutsättningar för att webbdirektivets införande ska sluta på bästa sätt.

För att sammanfatta det hela i en mening: Ni klarar det bra om ni börjar i tid. Och den tiden är nu.

Hälsningar Vizzit

No comments yet