Blog

2019-02-21

Bloggserie – Vägen till framgång: Er nya webbplats

Bloggserie – Vägen till framgång: Er nya webbplats

Nya lagkrav i form av GDPR och webbdirektivet har gett många organisationer anledning att se över sina webbplatser, och förbereda ändringar i större och mindre utsträckning. Vissa har redan börjat implementera förändringar, men majoriteten står fortfarande i startgroparna. Och det är ju inte så konstigt. För många är förändringarna som behöver göras enorma, och kräver stora mängder tid, resurser, och kompetens.

Så hur ska ni göra för att säkerställa att er nya webbplats lever upp till både krav och förväntningar? Med start om några veckor kommer Vizzit publicera en bloggserie i sju delar, där vi går igenom och hjälper er få koll på utvecklingen av en ny webbplats, från idéstadie till färdig produkt. Detta inkluderar både själva processen, men även tips och råd för att effektivisera kommunikation med utvecklare, och tolka era användares förväntningar.

Serien består av 7 avsnitt, publiceras varannan vecka, och inleds redan om två veckor. De publiceras i följande ordning:

Första avsnittet: Premisser och rimlighetsstudier – Hur du får ut det mesta av dina förutsättningar

Andra avsnittet: Förstudien, del ett: Rapporter, statistik, och slutsatser

Tredje avsnittet: Förstudien, del två: Enkäter, undersökningar och användarupplevelser

Fjärde avsnittet: Kravspecifikationen – En guide till det välunderbyggda beslutsstödet

Femte avsnittet: Tolken – Hur du säkerställer att ni och era utvecklare förstår era besökares behov

Sjätte avsnittet: Den iterativa processen – Hur du säkerställer en kvalitativ leverans

Sjunde avsnittet: Uppföljning och kvalitetssäkring – Från framgång till välgång

Har du några frågor, funderingar, eller saker du vill att vi tar upp på bloggen? Hör av dig till Vizzit på info@vizzit.se, eller skriv en kommentar i kommentarsfältet nedan!

No comments yet

2019-01-28

Konvertera mera – Hur du identifierar flaskhalsar i konverteringsprocessen

Konvertering är kanske det mest branschöverskridande behovet som finns för alla som har en webbplats, oavsett om man arbetar i den privata eller offentliga sektorn. Det inte ovanligt att man spenderar det mesta av sina resurser för att öka konvertering på informations- eller reklamkampanjer och olika sätt att locka fler att besöka webbplatsen. Vi ser dock att många antingen nedprioriterar eller helt glömmer bort att studera konverteringsprocess och förbättra konverteringseffektiviteten av de besökare man redan har. I det här inlägget tänkte vi titta lite närmare på varför inte fler besökare konverterar, och vad ni kan göra för att påverka detta.

Så vad är det som hindrar besökare från att konvertera? Konverteringsprocessen är en komplex fråga som är väldigt webbplatsberoende, men det finns vissa vanligt förekommande hinder som hindrar en besökare från att slutföra en konvertering. Så låt oss titta lite närmare på hur vi identifierar dessa flaskhalsar, och vad de kan bero på.

Förenklat kan vi dela in flaskhalsar i tre olika kategorier:

  • Tekniska – Flaskhalsar som är resultatet av begränsningar i tekniken som ligger bakom webbplatsen
  • Designmässiga – Flaskhalsar som är ett resultat av icke användarvänlig design
  • Innehållsmässiga – Resultatet av förvirrande, otydligt, eller bristande sidinnehåll

Tekniska flaskhalsar är en av de mindre vanligt förekommande flaskhalsarna, och brukar mestadels vara ett resultat av en suboptimalt konfigurerad webbserver eller om webbplatsen har enormt hög belastning under korta perioden. Detta kan leda till att besökare inte kommer åt sidorna de behöver för att kunna konvertera, alternativt att det tar för lång tid och de tröttnar och ger upp. Se över historiska laddtider för era sidor, och se om det finns några sidor eller perioder som sticker ut. Om så är fallet, titta närmare på dessa; vad hände då, hur ser konverteringen ut under perioden, och hur troligt är det att det kommer hända igen?

Designmässiga flaskhalsar, däremot, är de som förekommer oftast, och är i regel lättare att åtgärda. Identifierar ni ett stort bortfall av potentiella konverteringar, men ser ingen teknisk anledning för varför besökaren inte konverterar? Då är det vanligtvis en designmässig flaskhals som ställer till problem.

Några vanligt förekommande designmässiga flaskhalsar är:

  • Ologiska menyer och sidstruktur – Besökaren hittar inte rätt, och väljer att avsluta sitt besök.
  • Bristande information till besökare – Som besökare vill man ofta veta vad som förväntas innan man inleder en konverteringsprocess. Om jag ska gå igenom en flerstegsprocess, men inte vet hur många steg den har, vad stegen handlar om, eller var jag befinner mig, finns risken att jag tröttnar och ger upp.
  • Bristande funktionalitet – Funktioner centrala för konvertering lider av brister, t.ex. lösenord till användarkonton tar lång tid innan de levereras (nya eller återställda), problem med användarinloggning, strul med varukorgsfunktioner (om sådan finns), bristande sökalgoritm i interna sökfunktioner, etc.
  • Inkonsekvent design – Olika sidor har olika struktur, layout, eller navigation, vilket gör att besökaren får svårt att hitta rätt, eller känner sig förvirrad eller vilsen, och därför ger upp.
  • Överdriven komplexitet – Rör framför allt ansökningar, formulär, betalfunktioner och dylikt, som innehåller fler steg och kräver mer information av besökaren än vad som är strikt nödvändigt. Detta är ett otroligt vanligt sätt att gå miste om konverteringar; se mindre till vad ni vill ha, och mer till vad besökaren är villig att göra för att konvertera.

För att undvika designmässiga flaskhalsar och optimera konverteringsprocessen från denna infallsvinkel, gör såhär: Börja med att se över exakt var i konverteringsprocessen potentiella konverteringar försvinner. Var lämnar besökare webbplatsen? Om de har påbörjat en konverteringsprocess, vilka steg är överrepresenterade bland bortfallet (det finns nästan alltid ett eller två)? Titta på stegens besökstid. Överger man sidan fort, eller stannar de länge? Ett kort besök talar ofta för att sidan i sig skrämmer bort besökaren (t.ex. genom mängden av information som efterfrågas), medan ett längre besök kan vara ett tecken på att besökaren är förvirrad eller inte vet hur denne ska gå vidare (t.ex. att instruktionerna är otydliga, eller att informationen som begärs av besökaren är för komplex). Titta gärna även på sidfrekvens; är det så att man som besökare kommer tillbaka till ett steg eller början av konverteringsprocessen, men ändå inte konverterar? Se då över var man kommit ifrån innan, och vad man som besökare behöver för att gå vidare.

Hand i hand med designmässiga flaskhalsar finns de innehållsmässiga flaskhalsarna. Dessa kan vara svårare att mäta, då det är svårt att veta exakt vad i innehållet på en sida som ställer till problem (eller om det är fler olika faktorer som påverkar olika besökare, med samma resultat). Det bästa mätvärdet är snittiden som läggs på att besöka en sida, och att identifiera konverteringssidor med avvikande värden. Detta kan dock, som nämnt ovan, även bero på designmässiga problem, vilket är varför det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser. Det kan också vara värdefullt att se över hur pass väl uppdaterade kritiska sidor är, och se till att information på dessa är aktuell och relevant, samt även framstår som aktuell (t.ex. om en sida innehåller korrekt information men inte uppdaterats på länge, uppdatera den ändå, så att besökaren kan se att informationen är aktuell).

Några vanligt förekommande innehållsmässiga flaskhalsar är:

  • Dåligt namngivna menyer – Menyval vars namn inte speglar det förväntade innehållet på sidan i fråga (t.ex. ett menyval med titeln ”Sociala hjälpmedel”, som sedan innehåller länkar till chattverktyg).
  • För mycket text och/eller bilder på en sida som inte kräver det – Detta frustrerar eller förvirrar besökaren, som då väljer att avsluta sitt besök.
  • Förvirrande eller inkorrekt information – Gäller även föråldrad information, när instruktioner eller uppmaningar inte reflekterar de system som besökaren försöker använda, eller gör så att besökaren hänvisas till fel tjänster eller irrelevant information.
  • Dåligt uppdaterad information och brutna länkar – Det finns få saker som får besökare att överge en sida så fort som länkar som inte fungerar. Många utgår då från att sidan man försöker nå inte finns över huvud taget, istället för att söka efter den på annat sätt.

Vi vill vara tydliga med att statistik och teknisk information aldrig kan säga exakt varför en besökare väljer att inte konvertera; det kan endast hjälpa oss att identifiera potentiella problem, så att vi kan arbeta vidare därifrån. Är det så att ni identifierat tydliga flaskhalsar, men förändringar inte verkar påverka utfallet, så kan det vara värt att ta kontakt med ett urval av besökare och undersöka vad som får dem att lämna sidan utan att konvertera. Om än vi nämnt några av de vanligaste anledningarna till att man inte konverterar ovan, så finns det lägen då skälet är en kombination av många olika faktorer, eller tredjepartsfaktorer som kan vara svåra att förutse, vilket en besöksintervju eller enkät kan ge svar på.

Några allmänna råd att ta med sig för att undvika de vanligaste (och enklast åtgärdade) flaskhalsarna är:

  • Se till att all information är aktuell, relevant och tillgänglig
  • Utgå från besökarens situation, inte era egna önskemål, när ni bygger en konverteringsprocess
  • Kontrollera att alla centrala funktioner är stabila och funktionella, och övervaka dem för att upptäcka eventuella problem

Och kom ihåg: varje besökare är inte nödvändigtvis en potentiell konvertering, så sätt realistiska mål för er själva.

Har du frågor om flaskhalsar i konverteringsprocessen, eller har du några tips på andra sätt att identifiera eller undvika problem i denna process? Maila oss på info@vizzit.se, eller skriv en kommentar i kommentarsfältet nedan!

No comments yet

2019-01-07

Årets mest efterfrågade rapport: Årsrapporten – Tips & råd

Jul och nyår har passerat, och vi tar nu de första stegen in i det nya året. Med det kommer även årets förmodligen mest efterfrågade rapport: årsrapporten, rapporten som ska berätta hur det gått för webbplatsen det senaste året. Vissa vill även se hur arbetet hos redaktörer och innehållsansvariga gått, och lämna över rapporter till chefer, ledning, styrelse eller CIO inför bokslut. Många hör av sig till oss och vill ha hjälp med vad man ska tänka på och ha med i rapporten, så i år vill vi dela med oss av lite tips och råd till alla våra läsare. Så utan vidare omsvep: Nu kör vi!

En rapport byggd på dessa råd kommer innehålla det mesta du behöver, även om den inte nödvändigtvis är perfekt. Dessa tips och råd kan användas som en 7-punkters checklista:

checklista-img

Nedan följer en detaljerad beskrivning av varje punkt:

  1. Vad är rapportens syfte och målgrupp?
    Dessa två frågor bör du ställa dig innan du börjar skriva: Vad är syftet/målet med rapporten, och vem/vilka är rapportmottagarna? Var koncis, och fokusera på läsarens situation.
  2. Inled rapporten med en sammanfattning
    Inled rapporten med en kort sammanfattning av dess resultat. Har ni mål uppsatta, presentera även dem här.
  3. Använd de tre viktigaste nyckeltalen
    Det finns tre nyckeltal som är mest centrala för att bedöma hur en webbplats presterar: sidvisningar, besök, samt ensidesbesök:

    Sidvisningar visar webbplatsens trafikvolym, och gör det lätt att se förändringar i hur välbesökt sidan är. Detta nyckeltal bör användas tillsammans med nyckeltalet besök.

    Besök visar hur många gånger er webbplats blivit besökt under den givna perioden. Vi rekommenderar att man jämför trender för sidvisningar och besök, då sidan kan ha haft färre sidvisningar men fler besök, eller vice versa.

    Ensidesbesök anger hur många av de som besökt er webbplats som endast tittat på en enda sida, och sedan lämnat webbplatsen. Ensidesbesök kan vara både positiva och negativa, beroende på orsak och vilka sidor som besökts.

    Tips och råd

    Undvik att använda nyckeltalet ”unika besökare”, då sättet det mäts på är oerhört opålitligt, vilket gör det missvisande som nyckeltal.

    Ett tips är att inkludera en nyckeltalstabell för den aktuella perioden, som ger läsaren en överskådlig bild av förändringar i besöksbeteenden under det gångna året.

  4. Sätt siffror i sammanhang och redogör för trender
    Genom att presentera siffror i ett sammanhang med tillhörande utveckling (t.ex. ”Vi hade 83 741 besök förra året, jämfört med 74 489 besök året dessförinnan, en positiv utveckling på +12 %), blir det tydligt för läsaren hur hemsidan presenterat under den aktuella perioden, samt att det bidrar till en inblick i pågående trender. Du kan med fördel även tydliggöra trender och utveckling genom grafik, t.ex. som stapeldiagram med en månatlig nedbrytning.
  5. Mer fokus på affärskritiska sidor, mindre fokus på startsidan
    Cirka 70 % av besökare till en webbplats kommer inte via startsidan, utan anländer direkt till undersidor. Därför rekommenderar vi att ni fokuserar på era affärskritiska sidor. Om trafiken till webbplatsen som sådan minskat, men de affärskritiska sidorna fått ökad trafik, så kan det vara en positiv trend även om den övergripande statistiken kan tyckas negativ. Vi rekommenderar även att man följer upp affärskritiska sidor kontinuerligt under året.
  6. Viktiga händelser och påverkansfaktorer
    Ta upp viktiga händelser och faktorer som kan komma att påverka statistiken för det gångna året. Dessa kan delas in i två områden:

    Externa faktorer
    Externa faktorer är de som kommer utifrån, som organisationen inte har någon påverkan på. Exempel på externa faktorer är:

    • Ändrad sökbarhet via t.ex. Google, som resultat av större förändringar på webbplatsen.
    • Säsongsbaserat besöksbeteende. Detta går ofta att förutse, men vissa faktorer kan komma att påverka detta (t.ex. en ovanligt varm sommar).
    Interna faktorer
    Interna faktorer är förändringar som skett från er sida och som påverkar besöksstatistiken. Exempel på interna faktorer är:

    • Ändrat antal dokument på sidan (kan leda till ändrat antal besök, vilket inte måste vara negativt).
    • Ombyggnad eller större förändringar av webbplatsens utseende eller innehåll. Inkluderar ofta ett förändrat antal sidor på webbplatsen. Detta kan vara ett resultat av externa faktorer såsom lagändringar (t.ex. GDPR).
    • Lansering av nya tjänster och funktioner.
  7. Knyt ihop rapporten
    Knyt ihop rapporten med slutsatser. Till skillnad från sammanfattningen i inledningen kan du här med fördel motivera och förklara de slutsatser som presenteras. Har ni mål för webbplatsen, inkludera dem här och redogör för deras uppfyllelse och vilka faktorer som påverkat dessa.

Vårt sista, och kanske viktigaste, råd till dig som ska sammanställa en årsrapport är: låt inte årsrapporten vara din enda rapport. Arbeta kontinuerligt med era siffror under årets gång; gör löpande uppföljningar och granskningar av hur er webbplats mår. Detta gör det lättare för dig att följa upp insatser med redaktörer och överordnade, men ger dig även mer underlag när det är dags för årsrapporten. Det blir då enklare att inkludera tillfälliga faktorer som kan ha påverkat er statistik, men som kan vara svåra att dra sig till minnes upp till ett år efter att de uppstod.

 

Har du några tips och råd för hur man skriver en bra årsrapport som du vill dela med dig av? Har du några frågor på de rekommendationer vi gett ovan, eller något annat du vill dela med dig av? Skriv gärna en kommentar i kommentarsfältet nedan, eller maila oss på info@vizzit.se!

 
No comments yet

2018-12-17

Nästa generation av webbanalys, tankarna bakom

Den här gången vill vi bjuda med er på en resa som skiljer sig lite från vad vi brukar diskutera. Vi vet att många är nyfikna, och därför vill vi att ni ska få veta lite mer om vår tekniska sida: Vizzits utvecklingsteam.

Vizzit handlar, nu och alltid, om att göra saker användarvänliga och effektiva. För kunder, analytiker, utvecklare, det spelar ingen roll. Vår vision och de utmaningar vi står inför är det som motiverar allt från backend till systemarkitektur och design. Precis som våra kunders behov hela tiden förändras, så växer kontinuerligt förväntningarna på morgondagens webbanalys. Vi arbetar konstant med att förekomma våra kunders behov, och utveckla system som både stöttar dessa behov, och minskar avståndet mellan system och färdiga analyser. Därför är ”AI”-inspirerade systemlösningar väldigt viktiga för oss, då de hjälper oss att tillhandahålla svar på frågor innan våra kunder ens ställer dem.

computer-1245714_1280

Så vilka utmaningar erfar den som arbetar som utvecklare på Vizzit? En av våra utvecklare sade att ”Om det är något man lär sig fort inom den här branschen, så är det att ingen webbplats är den andra lik”. Och visst kan det finnas likheter mellan webbplatser, men då det finns stora variationer i vilka systemlösningar våra kunder använder sig av, måste vi ta hänsyn till att de använder sig av olika dataformat. Då de även använder olika metoder för att skicka in data till Vizzit, måste vi ta höjd för att data kommer finnas i olika variationer av format och flödestyper. Som svar på detta använder vi oss av så kallad ”dataflow programming”, som gör det möjligt för oss att ta emot data både batchvis i filpaket, och i live-form. Sedan standardiserar vi denna data så att vi enkelt kan använda den i våra egna dataflöden. Därefter aggregeras denna data på ett sätt som gör att vi kan leverera den i form av, för kund, användbar information genom våra tjänster och verktyg. Detta gör att våra verktyg kan användas oavsett systemkombination.

Vi arbetar dessutom med väldigt stora mängder data. Det handlar om cirka en miljard datapunkter, varje dag. Vi behövde således välja ett programmeringsspråk som är/har:

  • Lättanvänt
  • Enkel syntax
  • Kan hantera stora mängder data (och snabbt!)
  • Flexibelt
  • Avancerat utan att vara komplicerat
  • Stöd eller förutsättning för modulär utveckling

Med dessa kriterier föll valet naturligt på Python 3 som programmeringsspråk för vårt system. Python uppfyller de behov och krav vi har, och är dessutom ett av världens snabbast växande språk. Visionen vi har för vårt system har därtill många likheter med Pythons filosofi för arbete i moduler.

För våra databaser valde vi PostgreSQL som språk, då det följer SQL-standarden till en högre grad än många andra SQL-språk, och dessutom var det snabbaste språket på att hantera de mängder data vi arbetar med, enligt våra egna benchmarks.

Vårt val av systemarkitektur motiverades av möjligheten att kunna reagera snabbt på nya behov och önskemål från våra kunder, skalbarhet, hög stabilitet, och resurssnålt underhåll. Ett system byggt på mikroprocesser gör detta möjligt. Denna typ av systemarkitektur gör det även smidigare att automatisera och sköta underhåll, genomföra eventuell felsökning, och utveckla nya moduler och funktioner, både för nya och existerande verktyg.

Det råder inga tvivel om att vi har många spännande idéer och intressanta utmaningar framför oss. Samtidigt är det mer stimulerande än problematiskt, enligt utvecklingsteamet. ”Det handlar om att gilla problemlösning. Man får arbeta med kreativa lösningar där man är med från koncept till leverans. Det gör att man blir mer involverad i hela processen, från backend till frontend. Det bidrar till en givande arbetsmiljö där man snabbt utvecklas.” Och det är exakt så här vi vill ha det. Vi vet, utan tvivel, att alla våra medarbetare har bra idéer och förslag på unika lösningar, och kan tänka utanför ramarna.

Det här är en kortare inblick i Vizzits utvecklingsarbete och designfilosofi, och vi hoppas att den har gett dig en idé om hur vi arbetar och tänker.

Är du nyfiken på att höra med om hur vi arbetar, eller är du rentav intresserad av att bli en av oss, tveka inte att höra av dig! Du kan antingen ringa Ulf Risberg på 08 - 545 888 60, eller maila oss på jobs@vizzit.se!

Vizzit  
No comments yet

2018-11-19

Jag, Kunden: Utmaningen som beställare

I ett möte med en kund härom veckan kom diskussionen in på beställarrollen och de utmaningar som vår kund stod inför. Ganska omgående fick vi frågan: ”Ni som har kontakt med många olika kunder… har ni några tips på vad man bör tänka på som beställare?”. Sanningen att säga är det inte första gången vi får denna fråga, men vi har märkt att den har blivit vanligare och vanligare. Och svaret är, i all enkelhet: Ja, det har vi.

Som beställare måste man alltid beakta både sin egen situation, den potentiella leverantörens, samt den egna kunden/användarens. Samtidigt sitter man som beställare ofta på mer information och kunskap än man kan tro. Låt oss illustrera:

Kunden i diskussionen ovan fann sig själv i en situation där man hade behov av en ny generation av en extern webbplats som hör till kundens affärsverksamhet. Samtidigt var den nya webbplatsen obruten mark för kunden i fråga, och man upplevde att man saknade mycket av den expertis som krävdes för att avgöra vad sidan borde innehålla. Man valde därför att ta hjälp av sin nya leverantör, som trots allt var ett känt namn på marknaden. De borde, resonerade man, redan ha koll på vad den nya webbplatsen borde innehålla, och vilken information som var viktig. Och visst hade leverantören det; massor av rekommendationer och förslag på innehåll och funktioner delgavs, och det verkade som att leverantören hade bra koll. Allt var frid och fröjd. Eller?

För samtidigt som olika design- och strukturförslag kom från leverantören, så valde kunden att göra en egen genomgång (med lite hjälp och vägledning) av den redan existerande hemsidan. Vi tittade gemensamt på trender och rapporter som redan fanns, och presenterade dessa på ett sätt som gjorde dem lätta att tolka. Vi gick igenom besöksstatistik och analyserade funktioner på webbplatsen, och sammanställde informationen i ett kort och koncist beslutsstöd anpassat till de frågeställningar som kunden framställt. Vi gjorde inget som kunden inte redan hade haft möjlighet till, utan hjälpte dem bara att se nya sätt de kunde använda den information de redan hade.

På mindre än två dagar, från start till mål, hade vi gemensamt tagit fram ett beslutsstöd specifikt för kundens situation. Om än det inte krävde att kundens kravspecifikation skrevs om från grunden, bidrog det till förändringar som kom att påverka kundens syn på sitt eget behov. Man kom att inse att man själva faktiskt hade många av de svar man vänt sig till leverantören för att få.

Den här berättelsen, om än sann, kan låta lite som en moralkaka. Men faktum är att vi hittills aldrig haft en kund som, när de vänt sig till oss eller en annan leverantör för hjälp, inte visat sig underskattat sin egen tillgång till information och beslutsstöd. Fördelen med att äga sin egen data är att nästan alla svar på frågor om besöksbeteende och trender finns i den egna organisationen.

I sin enkelhet kan man säga att ingen någonsin kommer känna er bättre än ni själva. Detta kan framstå som en plattityd, men faktum är att ni, med er webbplats som hjälp, samlat in förmodligen miljontals datapunkter för era besökares/kunders beteenden, behov, preferenser, trender, och intressen. Ni har ett enormt underlag för beslutsstöd gällande vad på er webbplats som era besökare värdesätter, vad de efterfrågar, hur väl de hittar vad de söker, och till och med vad som saknas. All denna information finns redan på plats. Allt ni behöver göra är att ta fram den.

Sagt i en enda mening: Underskatta inte er själva, och underskatta inte värdet av er egen webbanalys.

Har du några egna reflektioner eller tips till beställare? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan, eller maila oss på info@vizzit.se!

Hälsningar Vizzit

No comments yet

2018-10-29

Krav och omfattning: Branschens nästa stora utmaning

En tydlig trend breder ut sig på webbanalysmarknaden: efterfrågan på utförliga analyser och rapporter som omfattar ett tvåsiffrigt antal sidor (självklart dubbelsidiga) minskar, samtidigt som efterfrågan på koncisa och väl underbyggda beslutsstöd ökar. Vad beror detta på, och hur ska vi som leverantörer och utvecklare i branschen reagera på denna trend?

Faktum är att denna förändring egentligen består av två olika trender som går hand i hand. Många företag, även de som har interna webbanalysteam (eller annan form av kvalitetssäkringsteam som axlar webbanalytikerns arbetsuppgifter), väljer att lägga mer och mer resurser på underhåll, med ett minskat fokus på utförliga analyser. I sig kan denna trend ses som ett tecken på att efterfrågan på webbanalys minskar. Men om vi tittar på denna sida vid sida med den första trenden vi identifierade, så framträder en helt annan bild: webbanalys är inte på väg bort, men behovet håller på att förändras, och det markant.

insight.dashboard

På ett sätt kan vi säga att marknaden faller offer för sin egen framgång. Fler och fler organisationer och företag har under det senaste decenniet fått upp ögonen för vad webbanalys och närliggande tjänster kan erbjuda den egna verksamheten, och man har med genomförda analyser som stöd implementerat lösningar som visat sig vara både lönsamma och effektiva. Men resultatet har också blivit att fler och fler inser att det inte egentligen är analysen man behöver ta del av: det är slutsatserna, eller med ett annat ord, beslutsstödet. Varför gå igenom en lång och komplex process, eller läsa en detaljerad och komplicerad rapport, när jag kan be min leverantör (extern eller intern) ge mig en 1-2 sidors rapport som helt enkelt sammanfattar det jag behöver veta?

Detta frångår ju självklart inte behovet av att faktiskt genomföra en analys. Men problemet med den här trenden är mer komplicerat än det kan verka vid första anblick. Det räcker inte bara med att sammanfatta innehållet i rapporten på ett par sidor (vilket i sig kan vara relativt svårt, framför allt om man inte är van vid detta). I takt med att fler och fler beställare efterfrågar denna typ av rapport, oavsett om man sitter internt eller externt, ökar vikten av att inte bara förstå beställaren som organisation, utan även beställaren som roll; en webbansvarig och en CFO kommer ha olika förväntningar på en rapport, och ha olika behov i fråga om beslutsstöd.

Utmaningen som branschen står inför är därför tvådelad: Vi måste dels effektivisera vår analys- och arbetsprocess för att säkerställa att vi snabbt och enkelt kan ta fram koncisa och kvalitativa rapporter, samtidigt som vi måste öka vår kompetens inom kravhantering; detta för att både tillgodose, men även förekomma den förändrade behovsbilden hos den som efterfrågar dessa rapporter.

Förändringen inom branschen är ännu inte total, men vi ser att fler och fler aktörer på marknaden efterfrågar denna nya typ av analys med tillhörande rapport, och trenden är tydlig: vi i branschen måste anpassa oss, och det snart.


Hur upplever ni, som leverantör eller som beställare, detta? Dela gärna dina tankar i kommentarerna nedan, eller maila oss!

Hälsningar Vizzit

No comments yet

2018-10-08

Webbdirektivet: Tillgänglighet och lagkrav, eller ”Bör jag oroa mig?”

23:e september 2018 var deadline för EU:s medlemsländer att färdigställa lagar kring tillgänglighet för webbsidor, som i Sverige tar formen av webbdirektivet. Nu undrar många: ”Hur påverkar det här mig?”

Webbdirektivet i korthet: Ett lagstadgat direktiv med 136 riktlinjer som dikterar hur verksamheter inom offentlig sektor och privata aktörer som tillhandhåller tjänster finansierade med offentliga medel ska utforma webbplatser och digitala tjänster på ett sätt som gör dem tillgängliga för samtliga (i största möjliga utsträckning) användare, oavsett funktionsnedsättningar. Det inkluderar även krav på att besökare/användare ska kunna rapportera problem och brott mot dessa direktiv, och följa upp dessa rapporter. Direktivet gäller för existerande webbplatser från 23:e september 2020, och för webbplatser lanserade efter 23:e september 2018 gäller samma datum 2019 som deadline. Publika appar är undantagna fram tills 23:e juni 2021.

europe-1395916_1920

Om frågorna vi fått är någon indikation är många oroliga över hur detta kommer påverka dem, och vad detta innebär. Detta späs på av att vissa leverantörer av konsult- och IT-tjänster uppmuntrar denna rädsla i förhoppning om att kunna sälja in extra många konsulttimmar. Men hur orolig behöver du vara, egentligen?

Svaret är: Inte särskilt. Ja, det är många saker som ska kvalitetssäkras innan deadline 2020 (eller 2019 i vissa fall), men den övervägande majoriteten av riktlinjerna är både enkla att förstå och implementera; i många fall uppfyller ni förmodligen kraven redan idag (t.ex. alt-texter till bilder, och responsiv textformattering).

Det viktigaste nu är medvetenhet: Ta er tid att sätta er in, både på utvecklar- och chefsnivå, i hur webbdirektivet är utformat och vilka ändringar ni kommer behöva göra för att uppfylla de bestämmelser som innefattas. Om ni redan nu börjar lägga upp en tidplan för hur ni ska uppfylla direktiven, så finns det än så länge gott om tid att klara deadlinen. Vissa kommer behöva göra mer, andra mindre, men än så länge finns alla förutsättningar för att webbdirektivets införande ska sluta på bästa sätt.

För att sammanfatta det hela i en mening: Ni klarar det bra om ni börjar i tid. Och den tiden är nu.

Hälsningar Vizzit

No comments yet